BETTER IN TIME
Idag. Vart på jobbet och det var en helt vanlig dag. När vi skulle äta lunch, satt jag mittemot en liten söt blond pojke med porslin liknande hud och mörk blåa ögon. Pojken kollade rakt i mina ögon och sade iskallt: ''Jag önskar att jag inte fanns.''
Vad säger man tillbaka till en så ung pojke? Att allting kommer att ordna sig. Att mamma och pappa kommer att sluta bråka och skrika. Att pojken inte skall behöva ha två sovrum, två födelsedagar och två julgran. Men vad skall jag säga till den andra pojken. Han som inte har kramat sin pappa på flera år. Saknat pappas doft och hårda kramar. Han som aldrig kommer att få uppleva en riktig pappa. För att hans pappa vill absolut inte ha något med hans son att göra. Endast dotter - det har han valt. Vad skall jag säga till den pojken? Lugn, din pappa kommer att börja älska dig någon dag. Men vilken dag?
Varje dag ser jag och hör jag barn lida av föräldrarnas separation. Så jäkla less på det. Vill bara spy när jag hör ordet S K I L S M Ä S S A.
